Madagaskar är världens fjärde största ö, till ytan något större än Sverige. I landet bor omkring 19 miljoner människor. Den ligger i Indiska oceanen cirka 40 mil öster om den afrikanska kontinenten. Madagaskars huvudstad heter Antananarivo och har cirka 1,4 miljoner invånare.

Klimat
Madagaskars klimat varierar mellan olika delar av landet. Det är tropiskt hett och fuktigt längs östkusten, men torrt och hett på västkusten och längst i söder. I inlandet är klimatet svalare och torrare. Cykloner och översvämningar drabbar ofta landet, inte sällan med katastrofala följder. Madagaskar plågas även periodvis även av torka.

Befolkning och språk
Madagaskars befolkning har ett blandat ursprung med inslag från framförallt Indonesien och Afrika, men det finns också en indisk och arabisk påverkan. Trots att befolkningen i dag talar ett enhetligt språk är den officiellt indelad i 18 folkgrupper med egna dialekter och delvis skilda seder. Den största folkgruppen är merina, som omfattar ungefär en fjärdedel av befolkningen. Inom många av folkgrupperna finns olika typer av kastsystem där vissa grupper traditionellt ses som överordnade.

Religion
En stor del av madagaskerna bekänner sig till traditionella inhemska religioner. Den världsreligion som har flest anhängare är kristendomen. Uppgifterna varierar, men knappt hälften av befolkningen brukar anges som anhängare till inhemska religioner och ungefär en lika stor andel som kristna. Det väger ungefär jämnt mellan antalet protestanter och katoliker. Knappt var tionde madagask är muslim.

Politiskt system
Madagaskars författning antogs 1992, men den har sedan dess ändrats och fått så många tillägg att den bytt karaktär. Efter förändringar 2007 är Madagaskar en enhetsstat med stark presidentmakt. Presidenten är statschef och överbefälhavare och utnämner premiärministern. På dennes förslag utser presidenten även den övriga regeringen. Val av president sker vart femte år och presidenten kan sitta i högst två mandatperioder. Om ingen kandidat når majoritet i valet, ska en andra valomgång hållas. Madagaskar har ett tvåkammarparlament där underhuset, nationalförsamlingen, med 127 ledamöter (från 2007) väljs för fem år i allmänna val. Senatens 90 ledamöter utses för sexåriga mandatperioder till två tredjedelar av lokala politiska företrädare och till en tredjedel av presidenten. Madagaskar är indelat i 22 regioner som leds av varsin regionchef utsedd av presidenten. De tidigare sex närmast självstyrande provinserna är avvecklade efter en folkomröstning 2007.

Sociala förhållanden
Enligt officiell statistik lever runt 70 procent av madagaskerna i fattigdom. Värst drabbade är städernas fattiga, även om det är på landsbygden som de flesta fattiga finns. Släkten är för det stora flertalet det viktigaste sociala trygghetsnätet. För de formellt anställda finns regler om minimilön, pension, arbetsskadeersättning och föräldraledighet. Ersättningsnivåerna är dock låga. De många invånare som försörjer sig inom den informella (svarta) sektorn av ekonomin står helt utanför dessa sociala system.

Ekonomi
Trots rika naturtillgångar har Madagaskars ekonomi hållits tillbaka av kolonialism. Tillväxttakten har sedan 2003 varit ganska hög och inflationen har sjunkit, även om den har fortsatt att ligga på en hög nivå. De utländska investeringarna har ökat, särskilt från Mauritius och Frankrike. Den utbredda fattigdomen på landsbygden har inte minskat; 2007 levde ännu omkring 70 procent av befolkningen under landets officiella fattigdomsgräns. Trots att frihandelszonerna har inneburit ökad sysselsättning inom den formella sektorn av ekonomin i storstäderna dominerar fortfarande den informella, svarta sektorn (gatuhandel eller småtjänster som inte registreras av myndigheterna). Madagaskar är kraftigt beroende av bistånd och lån utifrån, särskilt som skatteintäkterna till staten är bland de lägsta i världen. Stora förhoppningar knyts till turistindustrin. För att denna ska kunna utvecklas ytterligare krävs dock stora investeringar i infrastruktur, hotell med mera. Även naturtillgångar som olja, ädelstenar och olika mineraler har börjat ge exportinkomster.

Barnen börjar den femåriga grundskolan vid sex års ålder. Därefter följer högre stadier som omfattar sju år. Skolplikt råder officiellt till 13 års ålder, men många elever lämnar skolan tidigare, ofta för att börja arbeta. Satsningar på utbildning under 2000-talet gjorde att andelen barn som börjar grundskolan ökade från två tredjedelar 2002 till 96 procent 2006. Men bara en fjärdedel av eleverna i åldrarna 11 till 14 år gick kvar i skolan 2006. Bland 15- till 18-åringarna var andelen nere i sju procent, en av de lägsta i världen.Undervisningsspråk i grundskolan är malagassiska. På högre nivåer används franska.Det finns sex universitet i landet. Det största och äldsta ligger i huvudstaden Antananarivo. Studenterna har ofta strejkat och demonstrerat i protest mot dålig kvalitet på undervisningen, bristande studiestöd och politiskt förtryck. De som har möjlighet väljer ofta att studera utomlands, framför allt i Frankrike.

http://www.landguiden.se/

http://www.madagaskar.nu/

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=248084&i_word=madagaskar

Bilder

http://www.snabbstart.com/_gfx/_flyg-resor/_flaggor/_resized/madagaskar.gif

http://www.supertravelnet.com/map/1/204_0_4.jpg

http://www.usaid.gov/kh/Photos_Archive/education1.jpg

Skapad av: Stina och Maria